Sju vanliga missförstånd – Medieutredningen reder ut begreppen

Med anledning av att det florerar ett antal missförstånd kring Medieutredningens slutbetänkande vill utredningen, innan vi stänger ner verksamheten senare i dag, göra följande klarlägganden.

Saknar det framtida mediestödet finansiering?

Mediestödet i det skarpa förslag Medieutredningen lagt är finansierat fram till 2020, genom omdispositioner inom utgiftsområdena 1 (rikets styrelse, där presstödet legat)  och 17 (kultur). Bedömningen Medieutredningen gjort är att en reduktion av medel till de SVT, SR och UR skulle försämra det som varit utredningens uppgift: främja allmänhetens tillgång till kvalitativ journalistik. Därför lägger heller inte utredningen något förslag om att finansiering av mediestödet skulle hämtas direkt ifrån den delen av den statliga mediekakan – utan förordar istället ett sätt att få in substantiell finansiering till mediestödet via en mediefinansieringsutredning – där flera spår anvisas: medieavgift (istället för licensavgift) som skulle kunna finansiera såväl offentligt finansierade medier som mediestödet, ny reklamskatt samt en möjlig mediedistributionsavgift. Medieutredningen hade inte i sina direktiv uppdrag att utarbeta förslag på skatteområdet.

Riskerar Mediestödsnämnden att jäv avgör besluten?

Mediestödsnämnden föreslås bli partssammansatt. De organisationer som nämns är exempel, det innebär inte att de som inte är nämnda därmed inte kan ingå. Branschorganisationerna ska nominera majoriteten av ledamöterna, men inte som representanter för de olika organisationerna, bolagen eller andra särintressen. Ledamöterna nomineras på personliga mandat. Nämnden ska representera hela medielandskapets bredd, sålunda även nya initiativ. En domare leder nämndens möten och säkerställer att processen blir rättssäker. Det finns en lag och en förordning (och kommer troligen även att finnas föreskrifter) som nämnden ska implementera. Det är alltså inte fritt valt arbete.

Går det att bedöma kvalitet?

Kvalitet nämns på fem ställen i Medieutredningens direktiv. Det har därför inte varit en fråga att utreda huruvida det skulle ingå, utan en utgångspunkt för arbetet. Ett villkor kopplat till kvalitet är kravet på ansvarigt utgivarskap.
Då staten varken kan eller bör bedöma mediers innehållsliga kvalitet föreslår Medieutredningen att branschen själv får ansvaret. Liknande ordning existerar redan t.ex. inom konstområdet. Det är konstnärer som avgör vilken konst staten ska stötta.

Innebär villkoret om demokratisk värdegrund censur?

Villkoret om demokratisk värdegrund är formulerat på samma sätt som det villkor som redan finns i radio- och tv-lagen. Konvergensen i medielandskapet gör det nödvändigt att staten synkroniserar sina villkor.

I Medieutredningens tolkning innebär inte villkoret om demokratisk värdegrund censur. Censur är när staten förhindrar någon från att t.ex. ge ut en viss publikation. Det står alla fritt att publicera sig och yttra sig i Sverige, rättigheter enligt grundlagarna, som staten står som garant för.
Mediestödet är ingen mänsklig rättighet. Det står var och en fritt att söka eller inte söka stödet. Staten stipulerar villkor, för att garantera att våra gemensamma medel används korrekt.
Yttrandefriheten bygger på vår demokratiska värdegrund. Alla ska rätt att uttrycka sig för att alla röster är lika mycket värda, detta för att alla är lika mycket värda. Under yttrandefriheten ligger alltså en demokratisk värdegrund, som staten i sin roll som demokratins försvarare, står som garant för. Eroderar värdegrunden riskeras även yttrandefriheten.

Exkluderar kravet på 45 utgivningar/sändningar per år vissa medieslag?

Ja, det exkluderar alla som inte har tätare periodicitet än så. Medieutredningen har identifierat produktion av nyhetsrapportering/journalistik som den stora bristen i medielandskapet. Om tillgången på medel inte varit begränsad hade det varit möjligt att inkludera fler medieslag, men för att inte stödet ska spridas ut på för många aktörer och därigenom bli verkningslöst valde Medieutredningen att rikta stödet till aktörer med hög periodicitet. Öppningen för digitala medier innebär en potential för även långsammare medier att söka stöd för sina digitala satsningar, något som inte existerar i dagens stödsystem.

Vad är syftet med det nya offentligt finansierade mediebolaget?

De nuvarande offentligt finansierade medierna har byggt sina respektive verksamheter på egna kanaler, sin kompetens på att producera och sända program. Medieutredningen har föreslagit att en sammanslagning av de tre bolagen utreds, något som skulle kunna innebära en effektivisering i storleksordningen 6-10 % av den totala medelstilldelningen.
Denna finansiering skulle kunna användas till att bemanna ett nytt bolag, med en ansenlig reporterstyrka. Verksamheten skulle komplettera marknaden och producera kvalitativ journalistik där de kommersiella företagen inte förmår, en agil aktivitet som snabbt kan ställa om. Underbevakade eller obevakade områden är ett rörligt mål.
Det skulle vara ett hemlöst medieföretag, som främst agerar i andras kanaler, vars material skulle vara fritt för alla allmänna nyhetsmedier.

Varför är slutbetänkandet strukturerat som det är – med en förslagsdel, en del med idéskisser och ett separat PM?

Kommittéförordningen, som sätter ramarna för alla statliga utredningars verksamhet, stipulerar att “förslag” ska vara detaljerade (ofta innebär detta färdiga förslag på lag/förordningstext eller nya myndighetsinstruktioner), beredda (vilket innebär att berörda departement varit involverade i detaljerna i arbetet), finansierade (vilket innebär att utredningen måste indikera exakt hur mycket förslagen kostar och var dessa pengar ska hämtas) samt att de ska åtföljas av detaljerade konsekvensanalyser.
Utredningens ramar tillät sålunda endast att utarbeta det skarpa förslaget om mediestöd.
De avsnitt som finns i kapitlet “idéskisser” och promemorian är utredarens vilja att ändå peka på frågor som är väsentliga för att mediepolitiken ska bli träffsäker och framgångsrik.

Att vissa av dessa tankar inte ens finns i slutbetänkandet ska inte tolkas som att de är mindre viktiga. Skälet bakom uppdelningen är utredningstekniskt, kopplat till den kommande remitteringen.